Det här med eget företag var egentligen inget som har intresserat mig någonsin, jag har aldrig drömt om någon slags karriär eller att vara sin egen. Men eftersom jag skadade mig så illa i mitt försök att bli hurtig skridskoåkare och inte hade möjlighet att ta ett ”vanligt jobb” på grund av lååång rehab, så valde vi att 2012 registrera en enskild firma i mitt namn. Så blev jag min egen chef. Då visste jag inte hur mycket jobb vi skulle lägga ner på det och det var väl tur det, för då kanske man inte hade vågat dra igång hela cirkusen. Men nu är jag ju lyckligt lottad att jag har en man som trott på detta från första stund och han är den som faktiskt tar hand om allt det administrativa i företaget och jag tar den kreativa biten, vi gör alltså det vi båda är bäst på. Jag tycker ju också att det är kul med sociala medier även om jag ibland blir tokstressad av det.
Det som också kan vara en utmaning är att få ändan ur och dra igång skapandet efter en tids ”paus”, för pauser måste jag ha ibland för att på något sätt ladda upp lusten och det kreativa ”flowet”. Ibland så blir pausen lite väl lång och då drabbas jag alltid av känslan av att det aldrig kommer bli något nytt mönster, så det gäller att försöka få pausen att bli lite lagom lång. Den här våren och försommaren är inte helt ultimat för mig som njuter av värmen och hellre njuter av den än att sitta i källaren/ateljén och frysa, för vi har en sval källare ska ni veta. Man kan tro att det flödar massor med inspiration av grönskan och alla blommor man ser ute, men icke, den kommer typ bäst i november när mörkret och kylan kommer. Det är klart att jag då har användning för alla tusen fotografier jag tagit under våren och sommaren, så på ett sätt är det ju den tiden som ligger till grund för de flesta mönstren.
Att jobba hemifrån är ju bäst egentligen när ingen annan är hemma, men då vi jobbar med företaget både jag och Lars, och vår dotter Alice, 9 år, ofta har kompisar hemma, så blir man ju ofta avbruten och vardagslivet kommer emellan. Men jag störs faktiskt inte så mycket av det, inte om jag är inne i själva tecknarfasen i skapandet. Men om jag håller på med att få ihop en mönsterrapport, den sammansatta bild som ligger till grund för att man ska kunna trycka till exempel ett tyg eller en tapet som inte har en början eller ett slut, med alla lager i photoshop, då vill jag inte bli störd.
Det jobbet är som att lägga ett svårt pussel. På ett sätt lättare i och för sig, för det är ju jag som bestämmer ”facit”. På ett annat sätt mycket svårare, för varje liten förändring i pusslet, varje liten flytt av minsta blomma eller blad kan påverka balansen i mönstret på ett sätt som man ser först när man sedan lägger ihop rapporten och tittar på helheten. Det är mycket fram och tillbaka, testa och testa igen.
Jobba hemma är ju oftast en förmån för mig som har en hälsa som svajar lite då och då, migränanfall som gör att jag ligger hela dagen och sen kan jobba sent in på natten då jag mår bättre, så mitt liv skulle aldrig gå ihop om jag var tvungen att gå till en arbetsplats varje dag. Att gå ner en trappa till källaren är perfekt för mig!
Nu ska jag fortsätta med lite pyssel med mitt äldsta mönster ”Bugs & Butterflies” som eventuellt kommer pryda en mugg igen och kanske även servetter.
Over and out!